måndag 12 januari 2009

Tantvarning



Vet inte om det är åldern eller en tillfällighet.
Jag märker ibland att jag inte riktigt är som förut...
Det har liksom smugit sig på sådär lite lömskt!
Det kan vara små obetydliga saker, som kanske kan tyckas charmiga.
Eller saker man är mindre stolt över, riktigt pinsamma!

Så pinsamma att man ångrar att man sa nåt innan man ens avslutat meningen, om man mot förmodan berättar det för någon någongång...

Jag har några snälla exempel här :

Det har vid 2 eller 3 tillfällen hänt att jag sagt "Hej Tjejer!" till sönernas killkompisar för att de är långhåriga. Sen gjort saken värre när jag försökt prata mig ur det hela...

Frågar den nya eleven i skolan om den är den nya tjejen i klassen. Nähänä.. du var den nya killen i andra klassen... (skit också!)

Jag har en speciell kopp till morgonkaffet o en annan till te´koppen på kvällen.(Att jag bär in det på min fina zinkbricka gör ju inte saken bättre...)

Vi har dragit igång en syjunta i bekantskapskretsen. O jag VILL verkligen bli bra på att virka o sticka.( Brodera verkar också kul!)

Sitter med väninnan o skvallrar om kassörskan på Konsum. (-..hon utan barn. -Nä men hon har barn har jag hört. -Jasså.)


Här är en något mer pinsam situation :

Lite historik först. Min man J spelar innebandy o är målis, en rätt duktig sådan.
Laget har en hejarklack som består av ett gäng killar i 18-20 årsåldern.
På matcherna är vi ofta där o hejar o sitter i närheten av klacken. O har väl nå´n gång haft ett ordbyte med nå´n i klacken.
Den här pinsamma gången var det inte match.
Bara en vanlig dag på ett fik.
Jag sitter där med fem snoriga barn o några "klack-killar" går förbi.
Då halvropar jag "-Hej!" o ser glad ut.
De tittar på mig som om jag var ett UFO.
De hade ju ingen aning om vem den där tanten med ungarna var...
(Men känner ni inte igen snygge målisens unga fru med de söta/coola barnen??)

Men när man ser de här snygga kuddarna känns det inte tantigt att brodera , eller hur!



De fina kuddarna hittar du på http://www.annikashandarbete.se/

Kram på er ladies!

Jeanette

16 kommentarer:

Lallis - liv och leverne sa...

Hahaha; du är ju för go!
Men .. jag har ocksp lite sådär små tantvarningar ibland;)
KRAM Lallis

Lilla huset på prärien sa...

Ha ha ha ha vilken härlig start på morgonen jag fick då! Sitter här med min första kopp kaffe och njuter av de goda skratten jag fått här! Så kul :) Jag tänkte på det i går faktiskt, var med sonen på simskola. Han skulle simma ryggsim men fattade inte att han skulle vända på den där "simkorven" (5 år är han) ... så ropar jag på honom... flera gånger! Innan jag fattar att jag bara ska hålla käften... så pinsam jag är! Kommer ju precis ihåg när min mamma satt och gastade vid kanten när jag var liten - usch. Japp... gammal har man blivit!

Men du... det är ganska skönt i andra lägen ;)

Kram Jenny

Lilla huset på prärien sa...

Du... skrattade förresten gott åt Heineken-reklamen här under också *ler*

Makena sa...

Kul med lite annat än bara inredning (för mig som inte är helsåld på temat ;-)) Och jodå. Jag har nog en hel del tantvarningtecken jag med: Korsordlösning (fast just nu löser jag inga), jag både virkar och stickar i perioder (dock inte nu) Jag har nästan noll koll på mode (fast det har jag iof haft sedan jag slutade gymnasiet) Jag känner mig illa till mods när A har sina tonåringar hemma...känns som allt jag kläcker ur mig låter såååå vad ska man säga...ocoolt? ;-)

Kram!

Anonym sa...

:) och :D det värsta är att det är så sant.... jag har tantvarning skrivet över hela pannan - när hände det????

Kram
Angelica

chokladblomma sa...

Ha, ha! Det är nog ingen fara! än har du väl inte lilafärgat, permanentat hår? Eller?!? Gjorde jag bort mig nu?!? ;-)
Ha det gott!
Kram

Fredrika sa...

oj, ja, ibland blir det tantvarning. Jag försöker förnya min garderob nu och föryngra mig lite. Men det är svårt - man trillar ju dit på tantgrejerna ändå ibland..... /Fredrika

Jennys vita drömmar sa...

Ha ha ja jag har lite tantvarning, tex det ringer på telefonen efter 22:00, då blir jag livrädd att det HÄNT nåt, förr hade man ju trott att det SKULLE hända nåt:)Fina kuddar förresten;) Ja vi får fågelhusen i början av februari, jag hör av mig:)Kramar

Jessica sa...

Hej,
Snygg bild på Ärtiga Märta du lagt in :)
tantvarning ja, de verkar smyga sig på oss alla förr eller senare, (hoppas senare).
Skrattade gott åt dina "tant-grejor".
För några år sen tyckte jag att Pelargoner var de fulaste blommor som fanns, en riktig tant-blomma.
Otroligt, nu älskar jag dom. Hmmm.
Min hall kl. 17? Där hänger bl.a Olas illaluktande skridskor!
Må gott,
Kram Jessica

Vitt och nött sa...

haha du ä ju skön :) jobbigt å hälsa på nån å personen/personerna inte känner igen en..

syjunta är ju coolt! :)

ha de gott!
kram

annashusidingtuna sa...

Om du är som Hyacint Bucket(vilket jag inte tror att du är)så får du ju ialla fall vara med om en hel den dråpliga situationer...
Gillar den serien visst heter den keeping up aperenses(stavade säkert fel)?
Kram Anna

Prillig sa...

Hahaha!!! underbart!
Konstigt att man glömmer bort att man inte är 18 längre.... Det känns ju som igår! ;-)

Lite tant kan vi väl få va, det förgyller ju vardagen lite, eller?

Kram Britt

Vera sa...

*skrattar* Härligt inlägg att läsa!

Ingela la la sa...

Ha ha, men precis så är det ju.. Det kommer smygande. Det jag tycker är värst är att nu förstår jag att amn känner sig som 25 år inuti oavsett ålder. Det är en otäck insikt tycker jag. För det betyder att man är en bit ifrån på nåt sett...

Kram Ingela

Emma sa...

hahahah, känner igen mig allt för mycket. Tyckte att ja, men jag är ju bara 29 så man är ju fortfarande ungdom tills för 2 sommrar sedan när jag blev kallade kärring av 2 tjejer som ville att jag skulle köpa cigg åt dom. så paff jag blev:) Men har accepterat att jag nu räknas som tant o trivs bra med det:P

Kram Emma (emma is fit for fight)

Sandras älskade hem sa...

Vilket fint inlägg du har gjort, det var riktigt kul att läsa :)
Hihi!!

Ha en bra kväll.
Kram Sandra